En… grävmaskin???

Pugh Rogefeldt är en svensk klassiker som skrivit mängder med bra låtar, till exempel ”Dinga linga Lena”, ”Små lätta moln” och ”Vandrar i ett regn”. Eftersom han har hållit på sedan 1960-talet så finns det många låtar i hans repertoar, både kända och okända. Här tänkte jag ta tillfället i akt att lyfta fram en av hans mer okända kompositioner, ”Grävmaskinen”. Den återfinns på samma album, ”Bolla och rulla” (1974), som Pughs kanske mest kända låt ”Dinga linga Lena”. Låten ifråga heter ”Grävmaskinen” och enligt Wikipedia så handlar den om grävmaskinen Marion 7400.

Det är inte många som skrivit låtar om grävmaskiner, med textrader som ”Grävmaskin, sliter för fem, jobbar för hundra” och ”Nu går jag hem och käkar, Marion”. Faktum är att om man vill så går det nog att tolka texten på ett lite annorlunda vis. I vilket fall som helst så är det en riktigt bra låt som jag inte tror att så många har hört, och därför så tänkte jag dela med mig av den nu.

Grävmaskiner?
Det är ingen slump att jag letade upp Pughs gamla låt ”Grävmaskinen”, utan det kommer sig av att en kompis till mig just har skaffat sig en sådan (dock inte en Marion7400). Han kom på att han behövde en grävmaskin för diverse trädgårdsarbeten och i stället för att hyra som normalt folk så köpte han en! Han hittade sin grävmaskin billigt på nätet, http://www.rackstad.com/sv/forsaljning/entreprenadmaskiner, och är nöjd med den.

När jag frågade om det inte är lite överdrivet att köpa en jädrans grävmaskin så sa han att han har Planer. Hans affärsidé är att hyra ut den till grannar och bekanta när de behöver gräva och på så sätt tjäna en slant. Jag förstår hur han tänker men jag är ändå lite impad över att han verkligen gjorde slag i saken och köpte en. Men jag förstår honom; han lät mig provköra den och det är riktigt, riktigt kul att köra grävmaskin, faktiskt så kul att jag nästan funderar på att bli grävmaskinsförare! När man väl provat på så förstår man direkt varför Pugh skrev en låt om en grävmaskin!

Toppensätt att upptäcka ny musik på

Har ni hört talas om Last.fm? Säkert har flera av er gjort det och förstår vad jag menar när jag säger att det är ett super-sätt att upptäcka ny musik på, medan andra kanske bara skakar på huvudet och frågar er vad Last.fm är för någonting. Är det en gammal FM-radio, kanske? Om nu någon ens vet vad en FM-radio var för någonting längre. Nej, Last.fm är en sajt som kollar vilken musik man lagrar på och lagrar den i en stor databas, antingen via ett ett program som man låter ned och som man tillåter att kolla vad man spelar i till exempel iTunes. I Spotify går det till lite annorlunda: efter att ha skapat ett konto hos Last.fm så öppnar man sin Spotify-app, väljer edit, sedan preferences och scrollar ner till ”Connect to Last.fm”. Enkelt.

Last.fm fungerar sedan på flera olika sätt. En rolig sak är att man får statistik över hur mycket man lyssnat på olika artister till exempel den senaste veckan, eller månaden, eller året, eller alltid. Tydligen så är Pipettes ”School Uniform” den låt jag spelat mest sedan jag installerade Last.fm för ett antal år sedan. Inte så konstigt, det är en av mina absoluta favoriter. Tydligen har jag också spelat 185,989 låtar totalt, vilket motsvarar sådär 500 dagars lyssnande i sträck. Inte så mycket som det verkar med tanke på att jag använt Last.fm i många år nu, och lyssnar rätt så mycket på musik.

Men det mest praktiska med Last.fm är att man för det första kan få rekommendationer på band och artister som passar det man lyssnat på de senaste dagarna, och att systemet också gör det lätt att hitta besläktade artister. Efter några timmar på Last.fm kommer man alltid att ha hittat något nytt spännande band att undersöka lite närmare.

Varför fortsätta köpa skivor?

Med Spotify, iTunes och liknande tjänster så finns en hel massa musik tillgänglig för oss, bara ett klick eller två bort. Ändå finns det de som fortsätter att köpa CD-skivor, och jag erkänner: jag är en av dem. Jag kanske inte köper lika många skivor som folk gjorde på 1980-talet och 1990-talet, i alla fall inte lika många som de som liksom jag såg sig som musikälskare. Men definitivt betydligt mer än genomsnittet idag. Varför gör jag det? Vad är egentligen poängen med att köpa CD-skivor idag? Varför inte helt enkelt streama det genom Spotify eller köpa albumen och låtarna via iTunes?

cd-skivor

Svaret är ganska så enkelt. Det känns skönt att ha musiken i ett rent fysiskt format. Lite svårt att förklara varför, men kanske för att det känns lite mer definitivt som att man verkligen äger den. Dessutom finns det ju ett ytterligare skäl: priserna på digital musik hos iTunes är ju horribla, och oftare är det billigare att köpa en CD-skiva än att köpa det digitala albumet, speciellt lite äldre skivor. Schysst? Inte precis. Alltså: streaming ja. CD-skivor ja. Köpa digitala album? Nej. 99:- hos Ginza för en bra 70-talsskiva med extraspår eller 95:- hos iTunes utan extraspår? Enkelt val.